Marley och jag



Nu har jag, Rikard, mamma och Niklas varit på Marley och jag. (vi var själva i hela biosalongen förresten, snacka om att det var skönt!) Jag läste boken för inte så länge sedan så jag var bara tvungen att gå på filmen! Helt underbar, jag råder alla att både läsa boken och se filmen. Fast boken är ju förstås bäst, för där får man uppleva mycket mer. Marley är nästan en ängel i filmen om man jämför med boken ^^
Men man kunde ju inte undgå att gråta en skvätt i slutet, då man ännu en gång fick uppleva hans sista tid som präglades av sjukdom (fast inte så mycket som i boken, som tur är, det hade jag inte klarat av!).




Marley och jag
Jenny och John skulle just börja sin gemensamma tillvaro. De var unga och kära, de hade ett litet hus och inte ett bekymmer i världen. Så bestämde de sig för att öva sina föräldratalanger på en hund. In i deras hem kom Marley, en gyllengul labradorvalp som snabbt växte till en bredbröstad fyrtiofemkilos ångvält. I dundrande fart tog han sig fram genom livet, han sprang genom dörrar, hälsade alla gäster med en dreglig puss och tuggade i sig alltifrån pennor till ett använt graviditetstest. Men lika vilt som han betedde sig, lika obegränsad var hans tillgivenhet. Och för familjen Grogan blev han en ovärderlig gåva.

Marley och jag är en berättelse om villkorslös kärlek och lojalitet, om hur en hund kan lära oss vad som verkligen betyder något. Det är en bok för alla som älskar djur, för alla som har ett stort hjärta.


Vet ni att jag grät hur mycket som helst när jag läste ut boken? Jag var till och med tvungen att ringa Rikard som fick lugna ner mig.

Men men, livet är ju så tyvärr... man lever inte för evigt. Speciellt inte djur som sorgligt nog lever mycket mindre än oss människor.

Nej nu får jag sluta tänka på det, jag blir ju bara deprimerad...
Nu ska i alla fall jag och Rikard gå hem till mig och kolla på en film eller något som går på tv.
Imorrn ska jag och mamma ev. till Linköping och leta efter skor till balen och studenten, och fixa lite smycken och sånt.
Sedan blir det Disney Channel för hela slanten, nu när Rikard har det gratis i helgen ^^


Ha det underbart, och lova mig att läsa, eller i alla fall se filmen, om Marley!
Man får sig flera rejäla gottiga skratt under hela boken (förutom i slutet förstås), så jag kan slå vad om att jag har förlängt livet med i alla fall ett år! :)

Kramar/Jen




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


Älsklingen o jag loading=
RSS 2.0