Måndag i sorg
Nu är det definitivt höst. Det har ju till och med snöat!
Äntligen så kan jag använda min nya fina jacka :) Och så kan man börja tända ljus, det är mysigt.
Under halloween så gjorde jag inte så mycket,.Det har inte riktigt blivit något halloweenfirande sen jag och min bror var små, det känns faktiskt lite sorgligt. Men jag och älsklingen kollade i alla fall på the fog, väldigt läskig om jag får säga det själv. Självklart så åt vi ju god mat (potatisgratäng med kassler), men jag åt faktiskt inget godis! Jag snyltade bara lite på Rikards after eight.
Men i lördags, på alla helgona afton så var jag och mamma vid Mickes grav och satte blommor och tände ljus. Man blir ju ledsen när man är där, man börjar tänka på allt skit igen. Det känns så avlägset, som att det har hänt i ett annat liv. Men när man tänker på det så känns det ändå inte som att det har gått lång tid alls. Jag är så rädd för att glömma, men man kan inte gå och tänka på det hela tiden. Det klarar ingen människa av. Man måste gå vidare, leva sitt eget liv.
Apropå det så dog en lärare på skolan i cancer i tisdags. Han var 50-60 år men varken rökte eller drack och han var i toppform. Helt plötsligt fick han ont i magen och två månader senare är han död. Det var minnesstund i skolan på morgonen för lärarna. Det är verkligen otäckt, det här om något visar verkligen att det kan hända vem som helst. Och fort dessutom.
Det är ju dessutom två stycken i två helt olika städer som halkade på en plattform och hamnade framför tåget. De hann ju knappt ens blinka. Man blir ju lite rädd för livet. Nu kommer jag bli ännu hårdare på att Rikard ska ringa en signal när han har kommit hem i mörkret. Jag vet inte vad jag skulle göra om han skulle försvinna.
Usch, nu blev jag deprimerad. Jag ska nog sminka av mig och lägga mig och läsa.
Bok för tillfället: Skuggornas barn av Maria Gripe (tredje i en serie)
Ha en trevlig kväll, jag lovar att jag ska börja skriva mer flitigt.
(om det nu finns någon som läser denna blogg)
Äntligen så kan jag använda min nya fina jacka :) Och så kan man börja tända ljus, det är mysigt.
Under halloween så gjorde jag inte så mycket,.Det har inte riktigt blivit något halloweenfirande sen jag och min bror var små, det känns faktiskt lite sorgligt. Men jag och älsklingen kollade i alla fall på the fog, väldigt läskig om jag får säga det själv. Självklart så åt vi ju god mat (potatisgratäng med kassler), men jag åt faktiskt inget godis! Jag snyltade bara lite på Rikards after eight.
Men i lördags, på alla helgona afton så var jag och mamma vid Mickes grav och satte blommor och tände ljus. Man blir ju ledsen när man är där, man börjar tänka på allt skit igen. Det känns så avlägset, som att det har hänt i ett annat liv. Men när man tänker på det så känns det ändå inte som att det har gått lång tid alls. Jag är så rädd för att glömma, men man kan inte gå och tänka på det hela tiden. Det klarar ingen människa av. Man måste gå vidare, leva sitt eget liv.
Apropå det så dog en lärare på skolan i cancer i tisdags. Han var 50-60 år men varken rökte eller drack och han var i toppform. Helt plötsligt fick han ont i magen och två månader senare är han död. Det var minnesstund i skolan på morgonen för lärarna. Det är verkligen otäckt, det här om något visar verkligen att det kan hända vem som helst. Och fort dessutom.
Det är ju dessutom två stycken i två helt olika städer som halkade på en plattform och hamnade framför tåget. De hann ju knappt ens blinka. Man blir ju lite rädd för livet. Nu kommer jag bli ännu hårdare på att Rikard ska ringa en signal när han har kommit hem i mörkret. Jag vet inte vad jag skulle göra om han skulle försvinna.
Usch, nu blev jag deprimerad. Jag ska nog sminka av mig och lägga mig och läsa.
Bok för tillfället: Skuggornas barn av Maria Gripe (tredje i en serie)
Ha en trevlig kväll, jag lovar att jag ska börja skriva mer flitigt.
(om det nu finns någon som läser denna blogg)
